Jag fortsätter att må bra och håret kommer som små fjun på huvudet. Sent i går kväll ringde Mats - de hade med frihetsbilen "strandat" för natten  ute vid kusten i närheten av Härnösand. Idag fortsätter de upp till Umeå.
Det är skönt att veta vad som väntar vad gäller min behandling och att inga stora beslut måste fattas. Jag tänker njuta av livet och hoppas att jag ska hinna ha det lite långsamt emellanåt...

Sotis, barnen och deras farmor har nu fått skjuts till 100-årsjubileét på släktgården. Sotis ska vara där när vi är bortresta. Jag förbereder morgonens resa ner till Skåne. Min syster Karin kommer med tåget i eftermiddag och vi ska turas om att köra. Barnen och Bubba ska också följa med.
Det innebär att det kommer att bli tyst i dagboken under en vecka. Jag tänker ta semester från skrivandet. 100-årsfest, strandpromenad med Christian på Österlen...

Idag firar Mats och jag 6 månader! Han ringde precis och grattade oss.... GRATTIS!!!!

Jag återkommer om en vecka. Ha det så skönt!!!!

Tillbaka...

Dagens bilresa startade i Bjärnum kl 9.45, Karin körde det mesta fram till Stockholm, där hon stannade och jag och Bubba fortsatte och är nu åter i Falun. Flickorna blev hämtade i Bjärnum av sin pappa och ska tillbringa veckan i Dalsland.

Veckan i Skåne har varit rolig och skön. Mormors 100-årskalas gick bra - jag rapporterar mer senare...

Ur mailboxen:
 

"Jag ville bara tala om att jag skriver om dig i dag på Nytt-sidan och att jag också har använt en av dina bilder." skriver Marina som har hand om Tjejringen. Där skriver hon så här: "Gunilla skriver öppet och gripande om sin resa i sin dagbok på nätet. Hon har skrivit ända sedan den dagen i februari då hon upptäckte knölen i bröstet. Det är en berg- och-dalbanefärd mellan hopp och förtvivlan, ofta illustrerad av Gunilla själv. Bilden till höger heter Kaos och jag känner igen mig mycket i den. Trots det allvarliga ämnet är det ingen svart historia vi får ta del av, tvärtom. Här finns massor av kraft, insikt och jävlar anamma att inspireras av. Passa på att läsa ifatt nu när Gunilla är på semester och inte kan sköta sina dagliga uppdateringar som vanligt. "

Nu har jag pratat med Mats som nyss börjat bila hemåt från Umeå. Han kommer hem i morgon och var överlycklig över att ha fått vara med när Joel konfirmerades. Jag har också pratat med mamma som hjälpt mormor med alla de närmare 40 blomsterbuketterna hon fick... och så har jag pratat med Elin och Åsa som kommit fram till Dalsland.

Nu ska jag sova!
Tillbaka...

Banji och Mats kom vid 18-tiden. Vi hade mycket att berätta för varandra och kvällen gick fort. Hundarna visade inte några större tecken på att de varit utan varandra länge, vilket jag hade trott. De betedde sig som om det var nyss de setts. Däremot kände jag lycka över att få träffa Mats igen. Vi hör ihop, när vi är tillsammans mår jag som bäst!

Idag ska vi till Lövåsen. Mats ska fixa det sista på Volvon så att Tobias kan använda den i slutet av veckan.

På fredag får jag min tredje cellgiftbehandling. Jag ska sedan få ytterligare fyra, så att det sammanlagt blir sju. Min kropp har nu återställs efter de två första. Håret växer allt tätare på huvudet, jag och Mats tycker att det är blont men barnen säger att det är grått... När vi var i Skåne upptäckte jag två vita ränder på varje fingernagel - de måste vara spår efter de två första behandlingarna.

Jag arbetar på att känna mig lugn inför behandlingarna, jag ska få normaldos och vet hur jag reagerar på den. Försöker att få ett avslappnat förhållningssätt - detta ska ske och jag ska fortsätta må bra.

Nästa vecka ska Mats och pojkarna vara i Sälen och flyga modellflyg. Jag reser upp till dem i slutet av veckan. Den 5 augusti ska Åsa operera bort sina halsmandlar och sedan börjar snart skolan och vardagslivet igen.

Min kusin Eva har skickat ytterligare några foton från 100-årskalaset.

Tillbaka...

I går kväll  bjöd vi englandsfantasterna Klasse och Gerd med barn på Fish and Chips som Mats friterade ute på verandan. Han och Tobias hade fångat sej i Norge och det blev fantastiskt gott!!!

Det fortsätter att regna men det gör mig ingenting. Jag tycker att det är fantastiskt skönt att ha möjlighet att vakna och känna efter vad jag känner för och sedan göra det som faller mig in... Jag har hämtat Sotis från släktgården, blivit bjuden på god grönsaksgryta och är nu i Falun för att ta emot "Ta till vara" som kommer och hämtar en bokhylla och en bäddsoffa som jag inte längre behöver.
Ann Catrin ska komma och hälsa på en dag och Ivana ska komma och visa upp sin hundvalp. I övrigt är tiden helt min egen!

Mitt boende är bra men jag är inte riktigt nöjd. Jag vill att barnen ska ha plats för sig och sina kompisar och det har de men jag tycker inte att jag har tillräckligt med utrymme för att känna mig hel och fri. Jag håller ögonen öppna efter ett hus eller radhus att hyra för ett eller några år. Det skulle vara den perfekta lösningen för mig. Hyran är så pass hög här att jag tror det skulle kunna täcka hyran för ett mindre hus. Någon som ska utomlands på jobb har kanske behov av att hyra ut...

Tillbaka...

Det kom inga pengar från försäkringskassan idag och de sitter på möte så jag kan inte få hjälp förrän i morgon. Det är nu andra gången pengarna från försäkringskassan uteblir, vilket innebär att jag måste ta mig till försäkringskassan för att få en postväxel, gå till posten och betala 25 kr för att få mina pengar och sedan gå till banken och sätta in dem... Irriterande!!!!!

Min mailbox tycks också krångla, mail skickade hemifrån Mats och hit kommer inte fram - jag vet därför inte heller om jag fått mail från andra. Brevlådan är i alla fall tom sedan i förrgår och det är mycket ovanligt. Home.se fungerar annars mycket bra - jag tror detta är andra gången jag upptäcker att mail inte kommer fram och jag har använt adressen sedan 1998. Min reservadress är botilda_s@hotmail.com

I morgon är det dags för cellgiftbehandling igen och det känns. Hur gärna jag än vill möta detta med avslappnad attityd och utan oro klarar jag ännu inte av det... Vaknade tidigt i morse och kände olust. Reikade och mediterade och tog ett långt skönt bad efter att ha målat den sista tavlan. Jag blir besviken på mig själv eftersom jag måste lägga ner så mycket energi på att låta bli att tänka. Det är som Mats säger - jag måste bryta det invanda mönstret och vägra låta tankarna snurra... Lätt tänkt och sagt...
Nu är jag tillbaka i Falun igen. Jag ska försöka aktivera mig och släppa tankarna på morgondagen. Ingenting av det som ska ske känns hotfullt eller okänt och jag vill möta det när det sker och inte som oro i förväg!

Regnet har öst ner hela natten och förmiddagen men nu tycks det ha slutat...

Syftet med relationer
är inte att ha någon annan som gör dig hel,
utan att ha någon annan att dela din helhet med...

Jag läser en hel del böcker som kommer i min väg, bl a Samtal med Gud av Neale Donald Walsch. Boken är en enda lång dialog med Gud och innehåller många, många kloka och tänkvärda ord. Den är lättläst och humoristisk men bitvis fastnar skrattet i halsen när det är alltför uppenbart hur tokigt jag/vi beter oss ...

Jag har precis läst om relationer och citerar bitar ur boken.
Gud säger:
"Syftet med en relation är att bestämma vilken del av dig själv du skulle vilja se "uppenbara sig", inte vilken del av någon annan du kan fånga eller behålla...

Det är väldigt romantiskt att säga att du känner dig hel nu när denna andra mycket speciella människa har kommit in i ditt liv. Men syftet med relationer är inte att ha någon annan som gör dig hel, utan att ha någon annan att dela din helhet med!

Här hittar vi den paradox som finns i alla mänskliga relationer: Du behöver inte någon annan för att veta vem du är, och utan någon annan är du ingenting."

Tillbaka...

Helhet

Ann Catrin har skickat ett utdrag ur en gammal Agatha Christie-deckare:
"Hurdana är åren mellan tjugo och fyrtio? Klavbundna av personliga och känslomässiga relationer. Så måste det vara. Det är att leva.
Men senare kommer man in i ett nytt stadium. Man kan tänka, studera livet, upptäcka någonting om andra människor och sanningen om sig själv. Livet blir verkligt, betydelsefullt. Man ser det som en helhet. Inte bara en enda scen - den scen som man själv spelar med i, precis som en skådespelare. Ingen man eller kvinna är verkligen sig själv förrän efter 45. Det är då individualiteten har en chans."

Idag ska jag jaga mina pengar hos försäkringskassan, lämna prover kl 10.00 och få cellgiftbehandling kl 11.00. Under gårdagen och natten har jag känt mig mycket lugn. Det var först när jag satte mig för att skriva detta som jag kände nervositet. Jag försöker återkalla mitt inre lugn igen...

Jag har fått min dos - allt fungerade mycket bra och nu ska jag åka ut till Lövåsen för att fortsätta måla.

Jag åkte själv till labbet och lämnade blodprovet och gick sedan ner till andaktsrummet för att vänta på Mats som kom från Lövåsen. Mitt inre lugn hade infunnit sig igen och jag tände tre ljus. Ett för helheten och mig själv, ett för kärleken och Mats och ett för förlåtelsen och alla andra. Idag kände jag en enorm tacksamhet. För att jag har så stort stöd av både anden och de levande, för att kroppen tar hand om sig så bra på egen hand, för att jag lyckats tränga bort de negativa tankarna och öppnat mig... När Mats kom tackade jag honom igen för att han vill dela detta med mig och vi gick tillsammans upp till onkologen.
Berit tog emot och allt fungerade precis som det skulle. Det enda jag hittills märkt är att jag kissar rött! Annars känns allt som vanligt.

Jag kan inte publicera dagboken hemifrån Mats. Nästa uppdatering av dagboken blir därför tidigast i morgon eller på söndag...

Tillbaka...

Jag tror att mina tankar påverkar hela mitt välbefinnande och försöker uppmärksamma när negativa tankar dyker upp och förändrar dem då till något positivt i stället. I  stället för att tänka att "Det här är för bra för att vara sant!" (som jag tänkte när jag gick i kantarellskogen och mådde bra på fredagseftermiddagen) ska jag tänka:

Det här är så bra att det måste vara sant!

Lördagen bjöd på strålande väder. Linnea och Annelie var hemma så vi tillbringade en lång stund av förmiddagen med att äta frukost och prata ute i solen. Vi har inte träffats ordentligt sedan före midsommar. Mats gjorde färdig volvon till Tobias.
Vattnet stiger i dammen och bäcken forsade alltmer under dagen. Det brusade som vid vårflod...
Jag började måla på en ny tavla - HELHET. Det är så länge sedan jag målade och tecknade att jag får nöja mig med att det blir vad det blir och försöka låta bli att föreställa mig i förväg hur jag vill att det ska se ut... Jag är nöjd med det jag åstadkommit hittills. Den får nu vila tills vi är tillbaka efter Sälen.

Mats körde hem mig och Bubba till Falun idag på morgonen. Elin kommer med tåget vid 12-tiden. Mats ska packa bilen och möta Joel vid morgontåget i morgon bitti för att köra upp till Sälen direkt. Tobias kommer senare i Volvon och jag kör dit på torsdag.

I morgon ska jag fortsätta jaga pengar från försäkringskassan och Ann Catrin kommer och hälsar på över dagen!

Jag fortsätter att må bra. Det vore lögn att påstå att jag mår som vanligt. Kroppen är fylld av kemikalier och det känns - om än otydligt. Mest besvärande är "äckelsmaken" i munnen - ingen mat lyckas smaka som det brukar... Jag blir varm, röd i ansiktet och magen känns svullen som om jag vore gravid men i övrigt känns det bra. Jag ser till att jag äter något varannan timme och slarvar inte med maten, liksom lyssnar på om kroppen behöver vila. I morgon är det sista "kritiska dagen" för denna gång...

    Det känns så bra att det måste vara sant!              

 

Igår fick jag ett kraftigt virusangrepp via mail och mitt antivirusprogram har jobbat för högtryck. Jag raderade allt i min mailbox från igår och idag så har ni skickat något viktigt är det bäst ni "gör om et"...
Tillbaka...

Nu ska jag lämna PK-prov och möta Ann Catrin som kommer med Gävlebussen. Tobias kommer också under dagen och ska få skjuts till Lövåsen för att hämta volvon.

Solen skiner och mitt sinne blev extra glatt när jag fick veta att jag kan ta semester fast jag är långtidssjukskriven och att jag då får extra pengar på augustilönen!!!

Eftermiddag:

Det flöt på perfekt i dag. PK-prov, läkarintyg, försäkringskassa, post och bank. Ann Catrin kom med bussen och vi satt länge i stan och fikade innan vi for hem och pustande tog med oss Bubba på promenad till affären och svettades hem för att göra mat... Åskvärme - ja, jag vet jag ska inte klaga... Det är härligt och givande att träffa Ann Catrin, vi har intensivt pratat om allt viktigt vi kan komma på och lite oviktigt också... Kl 17 tog hon bussen tillbaka och jag ska nu betala räkningar och sedan hämta andan en stund... Åskvarmt och jag vet att jag inte ska klaga... Mats och Joel är framme i stugan i Sälen och det verkar vara lika fint där.

Jag har hittat en målning som jag gjorde någon gång på 70-talet. Jag kallar den "ögon". Denna målning talar till mig på ett mycket starkt sätt.
Det känns som om jag 30 år senare fortsätter där jag slutade...
Varför slutade jag?

Jag kommer att visa den och några andra ungdomsbilder på: Mina bilder
Tillbaka...

Mina andra bröstcancerdrabbade "systrar" hör av sig:

Ewa skriver om sin bröstoperation som gått bra:
"Igår fick jag åka hem så fort dränaget var utdraget. Bland det första jag gjorde när jag kom hem var att duscha. Då fick jag syn på mig själv i spegeln. Det var förstås ingen vacker syn med bara ett bröst men jag har bestämt mig för att bygga upp det på nytt så då får det vara så här ett tag. Jag har förstått på läkarna att de tar för givet att jag vill göra en bröstrekonstruktion. Jag är bara 45 år och ska bada och ha mig många år, dessutom tycker jag det är snyggare med två bröst...."

Margaretha är på "semester" och mailar:
"Jag är i Kivik & bara NJUTER av tillvaron - fantastiskt bra har jag det. Inte ett moln på himlen, min värdinna är tjusigt underbar & ansvarslösheten står som spön i backen."

Jag fortsätter att må så bra så det måste vara sant...
Anita kom på förmiddagen och vi hann fika och prata en bra stund. Åsa har tittat förbi med kompis på väg till badet, Elin är på stan och uträttar ärenden.
Jag ska snart möta Tobias och köra honom till Lövåsen, därefter handla och sist men inte minst ta mig an de "änglatofflor" som på vissa ställen börjar se ut som Mount Everest...
Tillbaka...

Idag vaknade jag och kände en viss stress - som jag nu försöker motarbeta. I kväll kommer Elins vän Elin från Luleå hit, jag ska till jobbet i eftermiddag och fika innan jag hämtar upp Ivana och följer med henne hem. I morgon kör jag upp till Sälen men har ingen tid att passa. Jag åker när jag är klar...

"Gläder mig åt att du tar upp dina konstnärliga talanger igen. Detta var något jag i hög grad observerade redan på 70-talet och kanske minns du att jag genom åren då och då frågat om du inte målar eller något liknande längre. Då betraktade du nog det hela som något överspelat. Som sagt - kul att du inte hade rätt!"
mailar Maria i Vällingby.

Mina foton från hundraårskalaset har kommit. Jag kan inte låta bli att lägga ut bilder på några av de 13 tårtor som gjordes...

Karins cheesecake var underbart god och jag fikade med några av dem som fanns på jobbet idag. Jag ansökte om 12 dagars semester, pratade med arbetskamrater, fick rapport om Gunillarosen av Jaana (den växer och mår bra - foto kommer) innan vi for hem till Ivana.
Ivana och Alexander kommer från Tjeckien och har bott i Sverige i 13 år. De har en son, Jacob och två taxar - den yngsta är valpen Fanny... så söööt!!!!!!!!!!!!!!
Ivanas mamma är på besök från Tjeckien och jag blev varmt mottagen med underbart sällskap, iste, kaffe och hembakta mjuka kakor! De bor högst upp i Skräddarbacken och jag hade ingen aning om att man kan få en sådan vy så nära Borlänge.