Bröstdagbok

Jag har aldrig mått så bra
- fast heller aldrig så dåligt...

Gunilla Rohlin 2002

 

 

   Föregående sida

      

25 september
Det kändes lite underligt att sätta sig på tåget och tillhöra den "vanliga världen" igen. Samtidigt behöver jag identifiera mig med den, jag är snart återställd efter cellgiftbehandlingarna och kan lämna detta bakom mig...

Dagsformen kan verkligen variera. Just nu mår jag mycket bra, helt som vanligt, och tänker njuta...  Vi ska promenera med Anita och hundarna och ikväll är det körträning.

Har börjat att sammanfatta sidor om själva cancern, kontakten med sjukvården och den behandling jag genomgår. Detta för att sammanfatta vad bröstcancern inneburit rent fysiskt. Det själsliga har jag försökt sammanfatta i sidorna om andlighet. Bröstdagboken kan därefter läsas i tre versioner. Dagboken precis som den är, mina andliga funderingar och fakta om min cancer och min behandling.

Tillbaka

 

     

26 september

Jag reagerar olika efter varje behandling, så jag har svårt att förbereda mig. Igår kände jag mig vanlig igen. Det gäller allt från tårvätska i ögonen till sömn. Så denna gång hinner jag också få två "friska" dagar innan det är dags igen!

Ikväll ska jag lyssna på Kaj Pollak tillsammans med arbetskamraterna. Innan dess ska jag lämna blodprov på sjukhuset och göra några ärenden tillsammans med Mats.

I morgon kommer Ann Catrin hit. Eventuellt är hon med på FEC-behandlingen kl 9. På eftermiddagen kör vi till Maria i Rönnäs. Annika kommer sent på kvällen och Maria från Vällingby kommer på lördag.
Jag räknar med många och långa diskussioner och samtal... Det brukar bli många skratt och även lite tårar...

På söndag är jag hemma i Falun igen. Åsa flyttar till sin pappa i helgen. Elin kommer att vara med Tomas.

Mamma ringde igår eftermiddag. Nu är mormor riktigt dålig. De vakade hos henne och trodde inte att hon skulle överleva natten. Jag har ännu inte hört något från dem - min syster Birgitta och Hasse kom dit sent igår. Idag är moster Ingegerds begravning, så de har fullt upp.
Jag har haft mormor med mig i tankarna sedan dess och hoppas att hon haft en skyddsande med sig och att hon känner tankekraften från oss andra!


Jag tänder ljus och skickar många tankar till mormor Agda och moster Ingegerd idag!

Mormor mår lite bättre! Hon är otrolig... och henne brås jag på....
Jag gick ner till sjukhusets andaktsrum när jag hade lämnat mitt prov. Under de sista trappstegen började tårarna rinna. Under Jesusbilden (idag var Jesus mycket allvarlig) stod ett stort fång kärleksört och det tyckte jag passade bra. Jag tände ett ljus för mormor och ett för Ingegerd och tårarna rann länge...

Elin är hemma för andra dagen med förkylning. Mats vaknade med frossa och halsont, Ann Catrin har ont i halsen och kommer hit efter min behandling i morgon.
Mina prover visade att jag är återställd och beredd för nästa cellgiftkur. Så jag kör på...

Nu väntar arbetskompisar och Kay Pollak!
 

 

27 september

Jag säger bara:

Allt är som det ska och
jag gör vad jag ska....

Kay Pollaks föreläsning var en enda bekräftelse av detta! Jag återkommer till hans föreläsning efter helgen....

Så var det dags för näst sista cellgiftbehandling...
Igår började jag känna "betingade symptom". Ansiktet började bränna som det gör av Betapred och "äckelsmaken" infann sig!
Tänk så onödigt.... att ta ut det i förskott!! Jag blir så trött på mig själv!

Nu ska jag till sjukhuset (hoppas på givande samtal med Margaretha igen) och därefter gäller enbart glada vänners sällskap! Återkommer på söndag!

 


29 september
Nu är jag tillbaka i Falun igen efter härliga dagar med mina kära ungdomsvänner i Rönnäs. Vi har som vanligt pratat viktigheter, skrattat, fnittrat, gråtit och ätit fantastiskt gott. Våra träffar har blivit en livsnödvändighet, här hämtar vi kraft och får bekräftelser...

Jag mår som jag brukar de första dagarna efter cellgiftbehandlingen. I natt vaknade jag och mådde faktiskt lite illa - för första gången. Jag tror att jag vaknade på grund av att jag hade lite svårt att hålla mig nervarvad under gårdagskvällen och att illamåendet inte var orsaken, det gick i alla fall över efter en stund och jag somnade om...
Nu när Ann Catrin kört hem mig och tagit tåget till Gävle och jag är hemma igen är jag dödstrött... men lycklig!

Jag måste berätta mer om Doris.
I torsdags var jag och Mats på systemet och vad står mitt framför mig om inte en hel pall med vinet DORIS! Vitt vin både i 3 liters kartong och flaska. Vi har aldrig sett det förut...
Det är Bulgariskt, gjort på druvor av Chardonnay och Italian Riesling. Jättegott - passar både min och Mats smak! Jag köpte med mig en flaska och bjöd gävlegänget på provsmak och vi skålade för Doris! Denna flaska hade datumet 02 04 24 - den dag jag fick mitt definitiva cancerbesked och behandlingsplan...

I fredags var Margaretha på sjukhuset och vi fick tillfälle att prata lite mer - eller rättare sagt i ett... vi har mycket tankar och erfarenheter att utbyta!!! Vi berättade om Doris och igår kväll fick jag sms från henne att Doris även var i hennes smak!!!! Tack för att du finns Margaretha!

Sedan gläds jag över Ewa - vi kommer att strålas samtidigt i Gävle och har inte träffats "in real life" än, men det ska vi då!!! Jättekul! Tack Ewa för att du finns!

Kontakten med Ingela som nyss gjort sin andra cellgiftbehandling känns också som en mycket värdefull bekantskap! Tack Ingela för att du finns!

Jag tycker livet är fantastiskt - tänk vilka fantastiska människor jag möter!!! Det är ingen slump att vi fått kontakt - vi har mycket att ge varandra!!!


30 september

Måndag igen...

Denna skylt fick jag av mina gävlevänner...
Tack!!! Jag uppskattar och bär med mig ert stöd hela tiden!

Idag följer jag med Mats till Gysinge. Han är fortfarande förkyld men har arbete han måste göra. Jag hoppas orka ta mig en sväng till Ikea...

Båda barnen kommer att bo här även denna vecka. De är oerhört hjälpsamma och förstående. Det är tur att jag har dem! Elin säger att det är först nu som de märkt att jag blivit "tagen" av mina behandlingar. De får ta allt mer ansvar för det praktiska här hemma. Mitt tålamod är kort och min ork begränsad!!!
 

Mormor är inte bättre. Min kusin Eva, mina mostrar och mamma och pappa turas om att vaka hos henne... Mats och jag ska till Skåne nästa vecka. Jag hoppas för min egen skull att hon fortfarande lever när vi kommer - jag skulle vilja träffa henne en sista gång. MEN jag vet att allt är som det ska och blir som det ska!!!!

Måndag eftermiddag
Just hemkommen från Gysinge och Ikea vill jag snabbt korrigera det Mats och jag diskuterat i bilen.

Jag skrev tidigare så här om mormor:
Mats och jag ska till Skåne nästa vecka men vi varken tror eller hoppas att hon ska leva tills dess...

Jag menade:
Mats och jag ska till Skåne nästa vecka. Jag hoppas för min egen skull att hon fortfarande lever när vi kommer - jag skulle vilja träffa henne en sista gång. MEN jag vet att allt är som det ska och blir som det ska!!!!
Nu har jag ändrat texten.
Mats har hjälpt mig att förstå hur viktiga orden är. Jag har tidigare varit ganska slarvig i mina ordval men börjar inse både tankens och de yttrade ordens betydelse. Jag glömmer bort mig och behöver påminnas om detta om och om igen! Tack Mats för din hjälp och FÖRLÅT att jag la dessa ord i din mun - jag vet att du aldrig skulle ha valt dem!
 

Fortsättning

 

Bröstdagbok
Start | Innan operationen | På sjukhuset | Efter operationen
Efterbehandling: 
april | maj |
 juni | juli | aug | sept

© Gunilla Rohlin 2002 2006
 


Översikt över mina webbsidor


Hit Counter